”Striden om du eller ni rasade länge. Och än i dag används ni som tilltal. Men svenskarna som oftast blir niade uppskattar det minst. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.”
Jag får ofta frågan om just ”ni” – att vi i svenskan inte använder formella tilltal är något vuxna utländska studenter finner märkligt. Är det verkligen okej att säga ”du” till chefen, till människor man inte känner eller till de med ”hög status”?
En del av mina vuxna studenter som kommer från hela världen men som är vana vid titlar; ”Sir”, ”Madam”, etc. lägger ibland ändå själva sig till med att nia folk i ett försök att visa mer respekt. Något som inte alltid faller väl ut. En del svenskar blir till och med lite sura, vilket jag har full förståelse för 😊.
Här brukar jag få förklara att det har en historisk och kulturell förklaring, att vi förr i tiden använde titlar och med det ”gjorde skillnad på folk och folk”, att vi levde i ett klassamhälle och att det ansågs vara skillnad på just ”folk och folk” (jag är medveten om att man kan ha en lång diskussion här om att det finns ett klassamhälle även idag).
Undersökningen beställd av Språktidningen visar just att de flesta vill bli ”duade” (71%) och att 1 av 4 skulle bli ganska eller mycket upprörda om de blir ”niade”. Som många säkert redan misstänkt spelar ålder och generation roll i hur man ser på det:
” Du är inte lika givet som tilltal bland svenskar i åldern 18 till 34 år. Det är visserligen en bred majoritet – 65 procent – som föredrar du. Men det är också 13 procent som helst vill bli niade.
– I svenskan saknar vi en formaliserad artighetsstruktur samtidigt som vi lever i ett samhälle där vi kommer i kontakt med många artighetskonstruktioner från engelsk och amerikansk populärkultur med titeltilltal och you som kan motsvara både du och ni. Det finns en vilja till artighet och där ligger ni nära till hands. Men det nya niandet är inte samma ni som användes före du-reformens genombrott eftersom det inte är samma sociala situation, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Det som också är intressant är att speciellt unga kvinnor är de som har minst emot att bli ”niade”.
Susanna Karlsson säger att: ”Det är ofta yngre kvinnor som är servicepersonal. Det kan vara så att det här återspeglar att dom har tänkt mer på den här frågan och ser ett behov av fasta artighetsfraser”.
Catrin Norrby har genom åren forskat om just tilltal i olika situationer. Studierna har gett ungefär samma resultat som Novus undersökning. En del unga har också uttryckt en önskan om att någon gång bli niad eftersom det är något dom hittills inte har upplevt.
– För dom är det ett slags vuxenblivande, säger hon.
Tilde Ramsö, 21 år, studerar beteendevetenskap:
– Du är mer personligt. Ni skapar distans och rangordning och känns gammalmodigt för mig. Ni känns för formellt men jag skulle inte ta illa upp. Min fransklärare i gymnasiet tyckte det var viktigt att vi skulle nia henne och varandra. Helst skulle vi kalla henne madame som dom gör i Frankrike och jag upplevde det som konstigt. Dom andra lärarna använde du eller förnamn. När jag jobbade på förskola sa barnen fröken. Det var en omställning att bli fröken direkt efter studenten men såklart praktiskt för dom.
Läs hela artikeln här: https://spraktidningen.se/artiklar/du-eller-ni/ – hela undersökningen finns länkad där också.